Turkiet
Vårt mål för årets resa var att överge Grekland, eftersom vi varit där två år i rad. Vi lyckades och Turkiet blev vår destination. Vi flög från Kastrup redan klockan sju på morgonen, eller tanken var väl att vi skulle göra det, men vi blev försenade i nästan en och en halv timme. Väl framme slog hettan emot oss och efter två lååånga timmar på transferbussen var vi äntligen framme vid vårt hotell i Alanya.
Vår första dag hann vi inte med så mycket annat än att mixtra med hotellrum och allt som hör därtill. När vi väl gjort oss hemmastadda var det dock dags att utforska stället lite. Vi begav oss till Damlatasgrottan. Det var riktigt häftigt att se de stora stalaktiterna hänga ner från grottaket. Man kunde även krypa längre in för att se närmare på dropparna. Det ville självklart Marcus inte missa!

Vår utfärd fortsatte sedan mot den gamla borgen som utgjorde grunden för staden Alanya en gång i tiden. De närmre 45˚ gjorde att vi svettades en hel del där vi gick omkring och tittade på murarna från 1200-talet. Borgen låg högt belägen och utsikten därifrån gick inte av för hackor!

Borgen användes förr av pirater och självklart finns det massiva vakttornet kvar att besöka. The Red Tower kallas det. När vi väl kämpat oss uppför de 28 enormt branta trappstegen kunde vi njuta av en helt fantastisk utsikt. Det gällde att inte vara allt för höjdrädd när man tittade de 33 meterna rakt ner.

Efter det att vi svettats bort halv oss själva gjorde vi ett stopp i en mattfabrik och fick se hur de väver sina berömda handgjorda mattor. Vad kan vi säga mer än att det var underbart att pusta ut. Där fanns luftkonditionering och vi blev, som överallt, bjudna på äppelte. Provgå lite på mattorna var vi tvungna att göra. Ingen kom ifrån fabriken förrän de gått ett ärevarv.

På kvällarna efter playan och allt som hör därtill strosade vi omkring och njöt av atmosfären. Vi shoppade och prutade som om vi aldrig gjort annat. Riktigt skojigt! Det blev en hel del bilder från våra kvällsturer. Kameran fick jobba hårt under veckan!
Ingen kan säga att de har varit i Turkiet och festat om de inte varit på ett riktigt turkiskt ställe där de har goa drinkar och vattenpipor. Vi hittade det perfekta stället och spenderade en helkväll med de galna turkarna där. Äppelsmak i pipan och hemliga recept på drinkarna… Ja, efter lite tjat lyckades faktiskt Marcus klämma ur bartendern vad det var i glasen…

Veckans största kulinariska upplevelse var då vi besökte en restaurang som låg längs med stranden. En man körde fram en liten vagn precis bredvid vårt bord och sedan flamberade han vårt kött. Det var det mest enastående vi smakat. Det där uttrycket att maten smälter i munnen kan vi verkligen skriva under på! Listan på efterrätter gick inte av för hackor den heller. Det tog ett tag att kika på alla innan vi kunde bestämma oss. Enligt Frida finns det inte ord att uttrycka den lycka hon kände när hennes efterrätt serverades. Hör bara på namnet Chocolat waterfall, inget mer behöver väl tilläggas.


Efter en vecka i varma och härliga Turkiet var det dags att åka hem igen. Bort bra, men hemma bäst stämmer ganska bra. Men vi har många minnen med oss hem!

Permalänk Kommentering avstängd